Träning med akvarellpennor.

Jag har aldrig varit så begåvad vad gäller att måla med akvarellpennor (personligen är jag mer för akvarellfärger)... Så man måste väl passa på att öva då och då. Jag avskyr hur bakgrunden blev, men jag gillar att jag lyckades bättre med hans fjäll än vad jag hade hoppats på att jag skulle göra. Nästa gång ska jag nog göra en kines utan bakgrund, det blev så kladdigt med, haha.
   Denna har för övrigt varit klar väldigt länge nu, så förlåt mig så hemskt mycket att jag inte lagt upp den tidigare.

"Varför är det så svårt?" - det är en bra fråga må jag säga. Och det är just vad jag undrar mer än något annat ibland.
   Varför är det så svårt att lyckas rita så pass bra så man faktiskt ser vilken karaktär det är som jag har försökt att rita? - är hur min varför-fråga lyder just nu.

Det kanske går bättre om jag sätter mig och blir totalt flummig och tränar på att rita chibis istället... Jag tror faktiskt att jag kom på en sjukt kul bild för någon timma sedan, haha. Ryuuk + Break = det kan nog bli något askul av det...
   På tal om Break... Jag tänker nog droga sönder att rita honom i framtiden. Har kollat runt efter bilder på honom, och det var väldigt snålt på det i illustrations väg (men i överflöd vad gäller cosplay bilder)... Så det vore väl fint om jag bidrar lite till att öka antalet bilder som finns på honom inne på dA? Trots allt... Han har gjort sig väl värd att vara på en delad förstaplats i form av en av mina favoritkaraktärer. (:

För varje ord som jag skriver ned och för varje tanke som faller mig in, så finns det inget som någon annan skulle förstå. Det finns så många ord att välja på, men inget ord är fint nog. Är det då man hittar på sitt alldeles egna ord?

Och hej till blogg.se-appen som tydligen fått en liten uppdatering. Det är fortfarande mycket jobb kvar med den, ser jag. Klart som fan att jag vill välja kategori på inlägg som man skriver i den...

Godkväll, äntligen så lever jag igen. Dock är det något som inte har märkts här (jag gissar på att åtminstone en person trott att jag har varit död sedan jag skrev här sist), jag ska skärpa mig snarast - jag lovar.

Med en tumme som jag nog har råkat bita aningen för hårt i och en underläpp som droppar blod, känns det fint att det här lovet snart är slut. Jag behöver dagarna som de ska vara igen. Jag antar att jag helt enkelt tar mig friheten till att göra allt som jag inte borde göra och skiter i det jag borde göra när jag har lov. De går aldrig som de var tänkta att ske. Egentligen så undrar jag om något är menat att gå så som det var planerat, för mig är det ett mål som är omöjligt att uppnå i alla fall.
   Jag har ett stort behov av att rita, men jag är inte i kapabel till att få ned något av allt jag ser. Dagsljuset vill mig inte väl och jag har än att återfinna inspirationen som jag förlorade under tvåtusenelva (jag trodde faktiskt att inpsirationen skulle komma tillbaka fort, med tanke på att jag log så få timmar in på året kallat tvåtusentolv).

Jag borde gå allt till mötes, istället för att bara sitta och vänta... Snarast möjligast.

"Det är min dag idag", det brukar jag säga, men sedan kommer jag på att det är andras dag också. Trots det fortsätter jag att tänka så. Trots att jag har hatat "min dag" sedan jag var tolv.
   Motvilligt tänker jag erkänna att jag gillade "min dag idag" mer än vad jag gillat någon av "mina dagar" från och med tvåtusenfem. Det är mycket finare när dagen inte behandlas på något speciellt sätt, att man bara tar den som den kommer och går. För vad är det för speciellt med "ens alldeles egna dag" egentligen?

Nikon D60 + 60mm

Det är ett nytt år, vilket är något som (förhoppningsvis) ingen har missat (med tanke på att jag är medveten om det). Jag är tre dagar försent ute med att säga "Gott nytt år!", åtminstone så skrev jag "Happy new year everyone, and to all a good night!" inne på twitter.



Jag log faktiskt, den där natten mellan den sista dagen av tvåtusenelva och den första dagen på tvåtusentolv. Än vet jag inte varför, allt jag vet är att helt plötsligt kändes allt så jävla bra. Jag har inte gillat året kallat tvåtusenelva, det var ett hemskt år. Min inspiration till att fotografera var som bortblåst och jag hade sällan lust till att ta mig tid att fotografera...
   Däremot ritade jag en massa, mer än vad jag gjort sedan jag ritade en bild varje dag för att träna skiten ur mig på att verkligen bli bättre, men det är få av de bilderna som jag faktiskt gillar... Av tjugofyra bilder som mitt galleri på dA blivit påfyllt av under förra året är det bara sju bilder som jag blev sjukt nöjd med. Sedan kan vi även lägga till ännu en bild som jag aldrig lade upp på dA som jag gillar jätte mycket också, så då helt plötsligt blev det totalt åtta bilder ifrån tvåtusenelva som jag verkligen gillar.

Just nu spinner jag stora nät av planer, likt en spindel som bygger upp sitt nästan osynliga nät i en buske för att fånga en ensam fluga till lunch. Jag drömmer om dagen då jag har hittat ett sätt som är mitt, ett sätt som jag helt enkelt får kalla för "min". Man skulle kunna uttrycka sig som att ett av mina mål med året kallat tvåtusentolv är att ha min egen stil då året rinner ut emot sitt slut för att välkomna vad det än är som kommer här näst.

Nikon D60 + 55-200mm - Tyvärr handhållet och korta slutartider trots att det hade blivit finare med långa.