Jag åker tydligen snart till Göteborg, om mindre än en månad. Det var senast år tvåtusenfem som jag var där sist och senaste gången jag hörde att någon sett mig där var år tvåtusensju (fast jag var aldrig där under tvåtusensju, så jag får inte det att gå ihop). Åker dit med skolan, så man kanske ska kalla det för klassresa. Jag kan inte ens minnas senaste gången som jag var på klassresa sist, mest troligt för att jag aldrig har gillat klassresor.
   Tydligen ska vi åka dit för att gå på studiebesök på något fint (som jag hoppas i alla fall) tryckeri. Visserligen verkar jag vara den enda som vill göra det, majoriteten av alla andra vill antingen inte dit alls eller så är allt de tänker på att supa sig fulla på någon krog och gå på Liseberg. Jag har faktiskt varit där, en gång, men jag har sett det jag vill se och ser inget kul med att besöka det stället än en gång. Så jag tänker ta med mig kamerorna och vandra runt på Göteborgs gator istället.

Ca. tre timmar i Photoshop CS och Paint tool SAI. Nikon är min. ©

Det är nog första gången i världshistorien som jag inte tänker lägga upp en bild i sin fulla storlek varken här eller på dA. Jag har för tillfället tappat inspirationen till att rita de andra två bilderna som jag egentligen håller på med, så jag var tvungen att rita något snabbt till en dikt jag skrev för ett par dagar sedan... I hopp om att få lite inspiration tillbaka.

Första dagen efter vad som känns som en evighet (men som ändå känts som bara två veckor), som jag satte foten i skolan igen. Än en gång överöst med läxor och prov. En dag... Vad kommer här näst egentligen...? Skolan känns som en främling och datorskärmen på min dator där är pytteliten (ja, kalla mig bortskämd om ni vill, jag råkade bara sitta vid en dator med större skärm än den jag har här hemma under praktiken). Visserligen känns det som om jag inte fick mycket gjort idag på lektionerna. Förmiddagen gick åt till redovisning av praktiken, säga hej till allt folk som man inte sett på evigheter, hitta att skolans dator har mitt nya favorit typsnitt, försöka undvika allt prat om studenten...
   Eftermiddagen ägnades åt att somna på religionen (förlåt, men min lärare är sämst och hon får mig att somna för att hon är så dålig), se på en film med allt jag redan kunde om energi pga. min överdrivna uppsats som jag skrev innan praktiken började och ha tråkigt på naturkunskapen...
   Imorgon tänker jag vara bättre, det har jag bestämt mig för. Denna dag kallad den sextonde april var bara deprimerande för att praktiken är slut, förhoppningsvis kommer jag över det någon dag... Jag ska ta med mig lite saker här hemifrån så jag kan arbeta duktigt - trots allt så har jag mycket att göra, både hemma och i skolan. 

Olympus OM-2 + 50mm

Nikon D60 + 60mm

Handbundet ting som skulle vara så likt en tidning med så "långt liv" som möjligt. Innehåller fotografier som exponerades mellan 2009-2012 och dikter skrivna mellan 2006-2012. Omslaget utskrivet på obestruket 300 g/m² papper. Inlagan utskriven på obestruket 125 g/m² papper. Signaturerna är ihopsydda för hand och sedan limbundet i ryggen.

Första saken jag bundit för hand så där, mycket finare än spiralbundet även om jag kan behöva öva mer på att göra det... 

Jag vet egentligen inte vad fan som for i mig där för cirka fem och en halv timma sedan... I stora drag fick jag antagligen för mig att jag skulle ta och faktiskt göra någor lite finare av mitt galleri inne på dA. Så nu ser det ut som bilden visar (minus den fula grejen som sticker fram nere i det vänstra hörnet). Jag blev kär i den där lilla kladdiga saken som ska föreställa min ritplatta (tycker den blev jätte söt, haha) och sedan gillar jag den där så kallade draken som ska ta folk till de kommande referens (jag erkänner, jag har inte en aning om vad det heter på svenska) bilderna på mina karaktärer (den ser nästan ut som Spyro, som jag saknar den grabben, jag vill ha mitt PS2 lagat så jag kan droga sönder TLoS igen).

Om jag ska gissa så är anledningen till att jag ville ersätta bilderna som länkade till mina mappar där i galleriet helt enkelt för att jag inte vill se bilderna som jag har där i. I alla fall majoriteten av allt är sådant som jag inte vill se längre... För att vara ärlig så har jag nog fått, eller snarare alltid, haft samma åsikt som Deidara har vad gäller min konst... I alla fall den biten om att det är fint i ett-tre hjärtslag och sedan är det inte värt att se på något mer (biten om att "konst är en explosion" kan jag inte riktigt hålla med om även fast hans konst är helt underbart trevlig den med). Så ja... I stora drag vill jag inte se det jag gjorde i det förflutna mer än nödvändigt.
   Vad gäller andras konst delar jag visserligen samma åsikt som Sasori har... Andras konst är vacker för alltid och jag tröttnar inte på det i första taget.

Just nu är jag tydligen illamående, så jag ska gå i sängs och hoppas på att det har gått över tills imorgon så jag kan koncentrera mig på att göra diverse olika saker... Som att städa, det skulle vara en bra sak att göra...

Nikon D60 + 60mm

Att känna sig hemsk, det är jag bra på. Även att glömma allt som jag måste komma ihåg på morgonen, det är jag nog ännu bättre på. Det ska egentligen vara lov nu, men vem orkar ta lov? Inte jag i alla fall, inte nu i alla fall. Jag behöver inte ha några lov, jag är inte till för att ha lov. Saker som ska göras blir ändå inte gjorda när jag har lov, därav funkar helger och någon röd dag här och där fint för mig. Att ta med fel buss/tågkort på morgonen (vilket var vad jag gjorde idag) är inte det bästa man kan göra, speciellt när man inte har några pengar på mobilen (som ändå är halvdöd och mest troligt inte behöver några pengar i sig).

Imorgon kanske jag kommer ihåg, det får jag hoppas. Imorgon kanske det känns rätt, det vill jag i alla fall. 

Väldigt kolk människa, jag ska nog skita i att lägga in musik i mina videoklipp på youtube också, då kan alla som får för sig att titta på det välja själva vad för musik de vill lyssna på utan att jag ska "lägga mig i". Duktig människa i övrigt, han gör det fint även om det är ett sätt att illustrera på som jag själv nog bara skulle prova på max tre gånger.

Jag är trött och fryser, jag hatar när det är så... Att man inte känner sig kry men inte mår dåligt nog för att vara sjuk.

Inlägget kommer hållas konstant uppdaterat under årets gång.



Eftersom att Spotify inte har all musik som jag vill ha på min spellista som går under namnet "2012" och sedan kanske inte alla använder Spotify nu för tiden eftersom den rent ut sagt har gått och blivit skit när man inte kostar på sig Unlimited eller Premium.

Jag fick idén till att göra en spellista för hur vidare jag känner varje månad och för låtar som jag kommit att gilla mer än andra av den underbart inspirerande Sofia. Främst då av hennes fina inlägg som hon gör för att sammanfatta sitt år.
   Så när året kallat tvåtusentolv började startade jag, löjligt nog gjorde jag spellistan och den stod tom fram tills den tjugonionde januari när jag lade upp låtarna för januari. Jag har egentligen inte några bestämda dagar när jag lägger dit musik på den, men det händer då och då när jag känner något eller helt enkelt när månaden börjar dra sig emot sitt slut och inga fler känslor omöjligt går att känna på de få dagarna som är kvar.
   Jag har gjort små noteringar i "listan" nedan om den saknas på Youtube eller Spotify, de som inte har några noteringar saknas inte på något av ställena.

Januari

"Savior" av Rise Against, "Darkness" av Disturbed, "Still broken" av Plan Three, "Min sång" av Mimikry, "Zetsubou Billy" av Maximum the hormone (saknas på Spotify), "With arms wide open" av Creed, "L's theme" ett av alla soundtracks till Death Note (saknas på Youtube), "Such horrible things" av Creature Feature (saknas på Spotify), "Running up that hill" av Placebo och "Truth" av Arashi (saknas på Spotify).

Februari

"These are the days" av The Exies, "Near's theme" ett av alla soundtracks till Death Note (saknas på Spotify), "When I held ya" av Moa Lignell, "My heart is broken" av Evanescence, "Fanfanfan" av Thåström och "Life is like a boat" av Rie Fu (saknas på Spotify).

Mars

"In too deep" av Sum 41, "Rusted from the rain" av Billy Talent, "Blundar du så blundar jag" av Mimikry, "Enemy inside (part 2)" av Egypt Central, "Egoproletär" av Varnagel (saknas på Youtube), "Hell" av Disturbed, "Does it really matter?" av Theory of a Deadman, "Jag behöver er" av Varnagel (saknas på Youtube), "Journey to the past" från filmen "Anastasia" (saknas på Spotify).

Spellista på Youtube finns här | Spellista på Spotify finns här

Det börjar bli varmt, nästan för varmt när snön och isen fortfarande ligger kvar på marken. Kanske att det inte gör något, för det vore ju vackert med färg och liv än en gång. Fåglarna har börjat sjunga igen och okunnig som jag är försöker jag att sjunga med, men det är något som jag misslyckas ganska rejält med.
   Jag skriver mina rader, en efter en, på både en historia som jag döpte efter mina egna ord som en gång betydde allt, blandat med orden i dikter vars mening endast syns för de som känt vad jag försöker sätta ord på. Om dagarna är mina fingrar täckta med både lim och trycksvärta, för det är fint på alla sätt och vis.

Nikon D60 + 60mm

"Jag vill, jag vågar, jag ska.", är vad jag tänker nu och motiverar mig själv med. Detta istället för de missbrukade orden, som för mig tidigare var kända som "Det blir bättre en dag, vänta och se. Kanske är det bättre imorgon."

Nikon D60 + 60mm

Må så vara att bilden ovan är vad man skulle kalla för "fel" på alla sätt och vis, men det är helt enkelt så jag känner nu. Jag balanserar längst med trottoarkanterna, ena sidan är det omöjligt att ramla ned för, den andra är bara ett oväntat steg nedåt på knappt femton centimeter där den är som högst. Mina tankar är fast på de senaste åren som varit och på vad som ska komma här näst. Vad vet jag inte, för det är helt enkelt omöjligt för mig att se framtiden. Tidigare visste jag inte vad jag skulle göra, vem jag skulle vara. Jag ägnade timmar till att försöka finna svaren och planerade på tok för mycket bara för att jag inte visste bättre. Detta är något som inte bekymrar mig nu, för jag har bestämt mig för att låta allt bli som det blir och att jag som vanligt anpassar mig efter vad som sker. Ja, det blir nog bäst så.

... bara för att jag ser (nästan) allt som inte går att se. För att jag minns alla drömmar som får mig att le.

Så var det plötsligt något nytt här igen... Jag måste skärpa mig nu, tre olika utseenden under de senaste fem månaderna, det är för mycket. Jag saknar de gamla goda tiderna när jag satt med samma layout i flera månader i sträck. Speciellt saknar jag att jag satt med en av dem i nästan ett års tid(!), det är knappt att jag själv kan förstå att jag satt så länge med den.
   Med lite tur så tröttnar jag inte på denna i alla fall... Min nyblivna kärlek till lila och vitt har hållit i sig sedan december och inte minskas för fem öre (det är nog snare så att den har växt). Så det känns väldigt lovande.

Credits till Amanda på namnet till den här layouten.

Jag borde känna något, det är ett faktum. Jag borde göra något för att visa min uppskattning, det är ännu en till sak att lägga till på min "att göra"-lista. Jag borde veta vad som komma skall, men ändå gör jag inte det. Jag borde höra orden bättre och se allt omkring mig likt kristall, det är dags att lära sig hur man gör det. Jag borde lära mig att använda fler ord, mer varierande ord, men ändå står jag kvar på samma punkt och rabblar allt om och om igen. Jag borde nog sluta tänka på allt "jag borde", kanske blir allt omkring mig mycket lättare då.
    Egentligen så kom jag precis på att jag borde skita i alla de där onödiga orden som ingen ändå förstår. Det är dags att jag nöjer mig med ett enda ord som säger det mesta fram till sin sista bokstav.

   Tack.

Cirka tio timmar i Illustrator CS med datormusen. Karaktärerna tillhör mig. ©

Ibland är inte mitt minne vad det borde vara, jag skulle ha visat denna redan i torsdags förra veckan, men tydligen fick jag inte över rätt fil på USB-minnet förens nu idag. Detta är i alla fall en logotype till mig själv, en del av den i alla fall.
   Ifrån början körde jag bara med någon simpel bild på en kamera, en pensel och en penna, det kändes varken kreativt och inte mig för fem öre även om det är vad jag använder... Så jag satt och tänkte till, fick en idé precis innan jag gick till sängs någon av kvällarna förra veckan. En drake som skulle representera penseln och ett fenix öga för att representera kameran. Så mycket kreativare och så mycket mer mig det blev.
   Lila blev färgerna, för av någon anledning har jag börjat gilla lila jätte mycket på senare tid (man skulle nästan kunna säga att lila nog har blivit min favoritfärg helt plötsligt).

Imorgon ska jag binda ihop min tidning, det ska bli kul, och nu är jag trött så jag tänker säga godnatt.

MS paint + Image ready CS - Cour tillhör mig. ©
  
(ursäkta att texten inte syns när den skiftar över i vitt...)

Det var nog nästan ett år sedan en person ville att jag skulle rita en bild på tio minuter, jag satt på övertid (tjugotvå minuter). Allt jag lyckades få fram på den tiden var en skiss på Cour. Efter det har skissen legat orörd i en av alla mina bildmappar här på datorn i hopp om att jag en dag skulle ha något att göra med den. Nu har jag haft det. Min avatar som jag använt fram tills idag har jag haft i dryga två års tid nu och det var dags för något nytt. Så det blev en ny sådan.
   Det är bilden till vänster som är avataren, första gången på cirka fem års tid som jag animerat något kan påpekas också. Bilden till höger är den i sin helhet, högra delen av bilden orkade jag verkligen inte lägga ned någon ork på eftersom jag ändå visste att jag inte skulle använda den (men jag visar upp den delen ändå, eftersom jag har som vana att visa upp majoriteten av allt jag gör här).

Nu ska jag käka soppa lite snabbt och sedan går jag ut och kör bil. Efter det ska jag städa igenom rummet lite snabbt innan jag försöker få pli på ritplattan som avinstallerade sig själv tidigare i veckan. Efter det får vi se om jag fortsätter rita eller om jag sätter mig och gör "detta något annat" som jag planerat att göra.