Idag vill vi leva, imorgon vill vi önska, på onsdag ska ingen ro finnas kvar och på fredag smäller det. Allt eller inget, inget eller allt. Borde jag vara nervös...? Jag har aldrig varit bra på att ta komplimanger (röd i ansiktet och ett besvärat leende är mitt svar på sådant), inte för att jag vet om jag får några. Min plan är att sitta och måla en bit ifrån där mina saker står, så jag kan se till så inget går sönder och att ingen tar vad jag håller kärt. Det känns som en fin plan för fredag och lördag. Dagarna då elevexpot äger rum.

Planen för idag är att leva, vädret är underbart och jag har under morgonkvisten haft sällskap av grannens kanin kallad Ludde när jag traskade runt barfota i gräset. Egentligen brode jag göra läxor här näst, men att måla staketet ute i ett härligt solsken känns mer frästande för stunden. Så det är vad jag tänker göra.