Jag känner mig korkad och taskig, men jag kan nog erkänna att jag till majoriteten av all tid de senaste två veckorna bara haft skolan i skallen (och möjligtvist anime... Men det låssas vi inte om, okay?). I tisdags var det den tjugofjärde maj. Med andra ord, dagen då D60 fyllde två år. Det känns overkligt att det bara var två år sedan som jag ivrigt öppnade kartongerna för att hålla honom i mina händer för första gången, nu är det en del av mig att ha honom med mig... Men så var det inte då... Så naiv jag var förr att det inte är sant. Jag har suttit och tittat i mina tidigaste mappar med fotografier som endast består av bilder exponerade med auto på allt (eller ja, det inkluderar de första 15 ½ mapparna). Fy vad jag känner mig korkad som tyckte de bilderna var fina, haha. Dock finns det undantag för vissa som kanske är lite mysiga... Och än mer korkad känner jag mig då jag tänker på att jag helt ärligt trodde att jag skulle bli fotograf dagen efter jag fick D60.
   Det var tider det... Och nu är nu. Så låt oss fortsätta framåt sida vid sida precis som det varit de senaste två åren, min käraste vän.

Väldiga skills på fotografierna för den delen också, vilken "fotograf" jag var på den tiden, hehe. De är ifrån första sommaren med D60.