Tidlösa ögonblick, tysta ord i ett mörker svartare än svartast. Vi tog allt som det kom, väntade aldrig på ett svar, det var bara en tom viskande känsla som fanns kvar. Det var ett öde förutspått sedan så många år.
   Tidlösa ögonblick, tysta ord i ett mörker svartare än svartast. I stunder om livet i sig, fanns det inget mer än klivet till platsen, där du var fanns bara du och inget jag. Det är vår plikt att se hur det går.
   Tidlösa ögonblick, tysta ord i ett mörker svartare än svartast. Det var vi som väntade och såg, trots att vi såg dem som låg, vi ledde det längre än vad vi borde ha gjort. Det är vår enighet att se vad vi får och inte får.
   Tidlösa ögonblick, tysta ord i ett mörker svartare än svartast. Vi kommer inte att se allt förens det är för sent, då vårt försök kommer vara allt för klent, förlorade. Det kommer att bli vår undergång.