Jag måste säga... Jag tycker min den här bilden är riktigt scary, plus att jag känner ett ofrivilligt obehag då jag ser den... Visst, det kan vara snöflingorna - det snöade som fan - som spelar ett spratt med ögonen. Dock kan man inte undvika att man kände sig aningen iakttagen där, det var därför jag inte stod kvar längre än för att ta denna bild... Annars tar jag alltid minst två så jag är säker på att jag får en bra. Jag tänkte inte på att kolla bilden närmare i kameran, allt jag tänkte på var att det var dags att gå. Jag frös som fan om fötterna efter att ha gått i snö där ingen annan gått denna vinter.
I alla fall, man kanske inte ser vad jag menar som jag anser är scary med bilden ovan, så därmed lägger jag in denna på endast fönstret; 


Är det jag som har jävligt livlig fantasi som bara ser... Någon... Suddig människa där i fönstret? Med litet runt ansikte och slokande axlar... Eller gör ni andra det också?
Jag minns inte ens att jag såg det där suddet då jag svepte med kameran över fängelsets fasad... Det enda jag minns klart och tydligt är den där obehagliga känslan av att vara iakttagen av någon som man själv inte ser - visst, jag var väll iakttagen till och från av min "kompanjon" som följde med mig till slottet då i onsdags, men ja, det var bara lite pinsamt i början att hon tittade på när jag fotograferade, men sedan vande jag mig.
Nej, jag har inte redigerat bilden. Svart-vita inställningen gjorde jag redan i kameran innan jag började fotografera.

Oh well, orkar inte sitta och tänka på den där nu, höh, det får mig bara att känna en brännande känsla i nacken av att någon står bakom ryggen på mig och iakttar mig. Så jag ska skriva lite annat så jag tänker på nice saker istället för scary saker.