Det var länge sedan... Jag menade inte att jag skulle bli så off då det gällde att blogga bara för att jag har ägnat mitt liv de senaste dagarna åt att snacka med några av de bästa människorna runt om i världen... Men tydligen blev det så... Jag har blivit en forumare igen, lolz. Underbart. Det enda som suger med det är att tiden flyger förbi när man är det (men det som äger är att jag får träna på min kassa engelska, vilket jag ser som ytterst positivt då jag inte har engelska i skolan). Rätt som det är så slår klockan halv två på natten... Dock är det väl inte forumet jag ska skylla på att jag har råkat vara uppe till efter ett de senaste dagarna...
Jag har nämligen börjat skriva en ny novell nu eftersom Ett öde skrivet i blod officiellt är klar och undanlagd för att dö i glömskan (eller inte, ska skriva ut den och låta min mormor läsa den och kritisera mig, vilket ska bli kul - om hon vill läsa det vill säga). Kallar den för tillfället Tids resenär, originalet på idéen till den skrev jag för drygt två år sedan för hand (vilket förvånar mig, jag skrev bara noveller för hand då jag var elva till tretton ungefär) och då kallade jag den för När ingen ser, ser jag (muppat namn ja, därför ändrade jag på det). Man kan väl säga att jag blev besatt av att skriva den... Jag är som ett fåtal kanske vet besatt av det övernaturliga och spöken är en stor hit hos mig. Det farcinerar mig otroligt mycket... Så det är nog därför jag gillar det... Novellen är den andra nu i år som jag börjat skriva i jag-form istället för hon/han-form (otroligt, jag började att skriva i jag-form då jag var yngre, slutade med det för drygt fyra år sedan och för ett halvår sedan gick jag tillbaka till att skriva i jag-form - vänta nu? tog det bara ett halvår för mig att skriva klart Ett öde skrivet i blod? Jävlar, jag har blivit snabb, det brukar ta minst ett år för mig att skriva klart en novell)... Den handlar väl i korta drag om en tjej som är 16 år som kan se, prata och höra spöken och andra demoner utöver det, men även ett spöke som hon träffar en dag som hon reser tillbaka i tiden med (därav den nya titeln jag gav novellen). Jätte sött... Dock låter det inte allt för bra nu när jag skriver det, snarare ytterst "detta har man läst/sett/hört förr... kom med något nytt för fan!".

Jag har för den delen fotograferat klart ena filmrullen nu. Så jag ska bege mig in till Uppsala någon dag för att få den framkallad - dock inget bestämt när, men någon gång innan jag fyller år hoppas jag på. Och då är det bara att be till Mata Nui att bilderna blev något så jag har nya bilder att visa här på bloggen - har nämligen provkört en kamera som jag måste skriva omdöme på så snart som möjligt, så jag har ingen aning om hurvida bilderna blir i den, i EOS 700 vet jag att det blir något i.
Jag ska försöka ägna resten av kvällen åt att göra klart saken jag började med innan jul - dock väldigt mycket kvar att göra på den, väldigt synd att jag inte hade tid att bli klar med den innan jul då den var tänkt att vara det, så jag tänkte göra ett "skämt" av den i stället för att det "inte ska märkas att den är försenad"... Med en jävla tur och en famn full av mirakel kanske jag blir klar innan midnatt med den, men det är inget jag räknar med. Kanske kan greja det till midnatt om jag slarvar som en åsna med den.

Until then, får vi hoppas att jag inte "dör" igen...