Bakom ratten, rena mardrömmen eller rena underverket?
"Imorgon åker vi och övningskör på Alsike IP!" - lät det på ett ungefär igår i munnen på en överdrivet peppad pappa.
Vid ungefär klockan två satt jag i bilen och ville sjunka igenom sätet när vi begav oss emot Alsike IP. Ville sjunka igenom sätet ännu mer när vi stannat på den sk. "grusplanen" och pappa började förklara det ena och andra för mig. Då han sa "Dags för oss att byta plats!" ville jag springa iväg. När jag väl satt mig i förar sätet sa han åt mig hur jag skulle göra när han stod i dörren och förklarade (för att inte tala om att han verkade vara ännu mer peppad än tidigare). Så satte han sig bredvid och sa åt mig att starta bilen. Panik spred sig då och jag blev livrädd.
Efter bara ett par minuter hade bilen börjat rulla och jag gasade lite lätt och så körde vi omkring på "grusplanen". Då helt plötsligt var det inte läskigt längre. Så sa pappa åt mig att växla upp till tvåan istället... Då var det först obehagligt, men sedan tyckte jag det inte var så läskigt längre... Självklart så var pappa tvungen att ringa mamma och säga att jag körde runt i åttor.
Vi var där på "grusplanen" i ungefär en timma innan vi åkte hem igen och pappa har snackat om att vi ska åka in till uppsala senare idag eller sent imorgon så jag får köra på någon stor parkering istället för en fotbollsplan...
Det lär dröja många dagar till innan jag inte tycker det är läskigt... Ett som är säkert, när man väl hade börjat rulla och körde var det inte lika läskigt längre.
Vid ungefär klockan två satt jag i bilen och ville sjunka igenom sätet när vi begav oss emot Alsike IP. Ville sjunka igenom sätet ännu mer när vi stannat på den sk. "grusplanen" och pappa började förklara det ena och andra för mig. Då han sa "Dags för oss att byta plats!" ville jag springa iväg. När jag väl satt mig i förar sätet sa han åt mig hur jag skulle göra när han stod i dörren och förklarade (för att inte tala om att han verkade vara ännu mer peppad än tidigare). Så satte han sig bredvid och sa åt mig att starta bilen. Panik spred sig då och jag blev livrädd.
Efter bara ett par minuter hade bilen börjat rulla och jag gasade lite lätt och så körde vi omkring på "grusplanen". Då helt plötsligt var det inte läskigt längre. Så sa pappa åt mig att växla upp till tvåan istället... Då var det först obehagligt, men sedan tyckte jag det inte var så läskigt längre... Självklart så var pappa tvungen att ringa mamma och säga att jag körde runt i åttor.
Vi var där på "grusplanen" i ungefär en timma innan vi åkte hem igen och pappa har snackat om att vi ska åka in till uppsala senare idag eller sent imorgon så jag får köra på någon stor parkering istället för en fotbollsplan...
Det lär dröja många dagar till innan jag inte tycker det är läskigt... Ett som är säkert, när man väl hade börjat rulla och körde var det inte lika läskigt längre.
Old categories
Uncategorized
Memories 2011
Memories 2010
Memories 2009
Blogs
Emelie Ohlsson
Tinkerbella
Runaway
Megapixlar
MD Photos
Rebecca Rehn
Weron
Uncategorized
Memories 2011
Memories 2010
Memories 2009
Blogs
Emelie Ohlsson
Tinkerbella
Runaway
Megapixlar
MD Photos
Rebecca Rehn
Weron
Det är ju skitkul! :'D
Men jag kan inte växla :c haha, suger på det xD